Riksintresse för kulturmiljövård

M 77, Burlöv


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Riksantikvarieämbetet 2014-01-28.

 

Motivering:

Odlingslandskap i öppen slättbygd och industrimiljö kring sockerbruk vilkas nära förhållanden väl illustrerar omvandlingen av det skånska agrarsamhället från 1700-talets förindustriella storgårdsjordbruk till den vid 1900-talets första decennier utvecklade livsmedelsindustrin. (Odlingslandskap, Bymiljö, Industrimiljö)

 

Uttryck för riksintresset:

Slättbygdens öppna sammanhängande odlingslandskap. De fria vyerna med skarp åtskillnad mellan tätort och odlingslandskap och det lokala vägnätet som sammanbinder storgårdar, sockencentrum, egnahemsområde och tätort med varandra samt med de större regionala och nationella kommunikationsstråken. Burlövs kyrkby med tät bebyggelse, prästgård, skola och sockenstuga.

 

Kronetorps gård med allésystem, park- och trädgårdsmiljö, storskaliga ekonomibyggnader, samband med odlingslandskapet samt tillhörande holländaremölla med dominerande läge i landskapet. Arlövsgården, tidigare försöks- och mönstergård i sockerbrukets ägo med storskaliga ekonomibyggnader och arbetarbostäder. Sockerbruket från 1869 med egen anslutning till Södra stambanan, tätortsbildningen i anslutning till bruket med Arlövs kyrka vilken markerar flytten av sockencentrum från landsbygden till tätorten. Arbetar- och tjänstebostäder för olika samhällsskikt, Burlövs Egnahemsområde med karakteristiskt läge i landskapet, Granbacken koloniområde samt lokaler och byggnader för nöjesliv, föreningsliv och arbetarrörelsen, tillkomna som en följd av brukets anläggande.

 

 

Riksintresse för kulturmiljövård 

M 114, Malmö


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Riksantikvarieämbetet 1997-08-18.  


Motivering:

Storstadsmiljö, residensstad och sjöfartsstad som i planstruktur och bebyggelse avspeglar sin historia som en av Danmarks viktigaste städer under medeltid och 1500-tal, efter 1658 en av Sveriges viktigaste gränsstäder med starka befästningar. Från mitten av 1800-talet en snabbt växande industristad, genom den tidiga järnvägsutbyggnaden, där Malmö var sydlig slutpunkt för stambanenätet, och närheten till kontinenten.

 

Uttryck för riksintresset:

Lämningar av medeltidens och 1500-talets stad, med den oregelbundna stadsplanen, medeltidens gatutorg i Östergatan, tomtstruktur och nya torgbildningar från 1500-talet. Sankt Petri kyrka, som var den största stadskyrkan i medeltidens Danmark, och andra medeltida byggnader, samt landets största samlade bestånd av byggnader från 1500-talet.

 

Fästnings- och garnisonsstaden, med rester av försvarsanläggningar som speglar befästningskonstens utveckling under främst 1500-, 1600- och 1700-talen, samt andra lämningar från den förindustriella epoken. Slottet med omgivande byggnader och bastioner, stadsbefästningar med kanalfront och bastioner i Kungsparken, förvaltningsbyggnader, Ridhuset vid Drottningtorget. Stadsgårdar i Gamla Staden och den småskaliga bebyggelsekaraktären, med många hus i tegel och korsvirke. Ett stort antal magasinsbyggnader. Spår i dagens planmönster och bebyggelse av den spontant framvuxna förstadsbebyggelsen som uppstod på grund av att befästningarna hindrade en utvidgning av stadskärnan. Bebyggelseutvecklingen under 1800-talets början och mitt med exploateringen av befästningsmarken efter 1805 med nya torg och regelbundna rutnätskvarter, kanalerna och planteringar.

 

Spår av den förindustriella stadens stadsjordar och omgivande landskap, så som gamla vägsträckningar, ägogränser, bebyggelselägen och namn. Landerier och herrgårdar som skapades för det burgna borgerskapets rekreation, men även för att få nödvändiga råvaror till manufakturerna, till exempel Rönneholm, Rosengård, Ribersborg och Bellevuegården.

Sjöfarts- och kommunikationsstaden, med hamnanläggningarna som successivt byggts ut på utfyllnadsmark alltsedan 1700-talets slut, stenkajer, fyrtorn och andra byggnader och anläggningar med anknytning till sjöfarten, hamnverksamheten och till järnvägen. Stationen, invigd 1856, med senare om- och tillbyggnader. Bulltofta flygplats med hangar II från 1925.

 

Industrialismens stad, med 1800-talets och det tidiga 1900-talets industribyggnader samt bebyggelse som speglar boende och levnadsförhållanden för olika samhällsskikt. Arbetarbebyggelse från olika perioder, bl a Sorgenfri, Sofielund och Kirseberg, enklare jugendbebyggelse vid Möllevången, Folkets hus och andra folkrörelsebyggnader. Tjugotalsklassicistiska områden vid Davidshallstorg, Rönneholm och Värnhemstorget. Egnahemsområdet Rosengård. Patricierhus från tiden kring sekelskiftet 1900 vid innerstadstorgen, Rörsjöstaden och de förnämare gatustråken samt villabebyggelse i Fridhem. Den täta stenstadsbebyggelsen i storstadsmässig skala, kommunaltekniska anläggningar, offentliga byggnader. Allmänna sjukhuset, som utgör en provkarta på olika arkitekturstilar och vårdideologier från 1890-talet fram till idag.

 

Välfärdssamhällets stadsbyggande med grannskapsenheter och olika bostadsområden.

Planmönstren, skilda byggnadstyper och stort inslag av grönska i Ribershus, Friluftsstaden och Mellanheden. Monumentala byggnader som Stadsteatern, Trygghuset och Kolgahuset och det postmodernistiska Wallenbergcentrat.

De många och stora parkerna med tillhörande utsmyckningar och byggnader som speglar en utveckling från det tidiga 1800-talets promenader utmed kanalerna till 1900-talets anläggningar. Kyrkogårdar från skilda tider. Nöjeslivets byggnader och rekreationsmiljöer som Folkets park, Ribersborgsstranden med sitt kallbadshus och Gamla Idrottsplatsen.

 

Andra malmöitiska särdrag som den flacka stadsprofilen, bebyggelsetraditionen med mycket tegelhus, ofta med en kontinental prägel, passager för fotgängare genom de större kvartersblocken, trottoarer satta med Höganäsklinkers, utformningen av gatumöblemang och detaljer i det offentliga rummet.

 

 

Riksintresse för kulturmiljövård

M 117, Skabersjö


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Riksantikvarieämbetet 1997-08-18.

 

Motivering:

Slottslandskap kring Skabersjö slott och Sege å med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet som väl belyser framväxten av det av slottet präglade odlingslandskapet och bebyggelsen.

 

Uttryck för riksintresset:

Öppet odlingslandskap av betydelse för slottsmiljön vid Skabersjö.

 

 

Riksintresse för kulturmiljövård

M 128, Foteviken-Glostorp


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Riksantikvarieämbetet 1997-08-18.

 

Motivering:

Vidsträckt öppen slättbygd utmed Öresundskusten med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet med talrika och landskapsdominerande fornlämningsmiljöer samt flera kyrkbyar.

 

Uttryck för riksintresset:

Betade strandängar med inslag av fornlämningar t ex Sjötorpsdösen och Pile ringvall. Stora omfattande stråk med bronsåldershögar vid bl a Oxie, Lockarp och Glostorp. Öppet, uppodlat landskap av skifteskaraktär med kyrkbyarna Glostorp med medeltida kyrka, omgestaltad under 1800-talet, och Lockarp med kyrka från 1885-86 samt flera byar av medeltida ursprung, Naffentorp, Skumparp och Fjärdingslöv. De stora gårdarna Katrinetorp och Petersborg. I området ingår även Lockarps stationshus.

 

De delar av riksintresset som berör Vellinge kommun redovisas inte här.

 

 

Riksintresse för kulturmiljövård

M 181, Södra Sallerup


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Riksantikvarieämbetet 1997-08-18.

 

Motivering:

Fornlämningsmiljöer med unika flintgruvor från förhistorisk tid, samt sockencentrum och bymiljöer.

 

Uttryck för riksintresset:

Flintgruvor med påvisad användning redan under yngre stenålder och fortsatt brytning av kalk i området in i vårt eget sekel. Södra Sallerups välbevarade kyrkby och sockencentrum, medeltidskyrka, Wowragården med rötter i 1600-talet, klockaregården, äldre vägnät med betydelse för förståelsen av landskapets utveckling samt sambandet med Östra Kattarps väl bevarade landsby.

 

 

Riksintresse för naturvård

N 87, Backlandskapet söder om Romeleåsen


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Naturvårdsverket 2000-02-07.

 

Värdeomdöme:

Sedimentära bergarter, skålla, moränbacklandskap, kvartär stratigrafi.

 

Hyby backar, Häckeberga och Börringesjön är tre representativa odlingslandskap i backlandskap. Naturbetesmarker som utgörs av buskrik utmark, annan öppen utmark, öppen hagmark, björkhage och annan träd- och buskbärande hage förekommer vid Dörröds fälad, Risen, Häckeberga, Gödelövs fälad och Hyby backar. Här återfinns delvis art och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som backtimjan och backnejlika.

 

Sänkta, grunda och näringsrika sjöar av limnologiskt intresse.

 

Skoggårds ängar utgör ett värdefullt topogent kärr med höga botaniska och ornitologiska värden. Fjällfota ljung är ett högt värderat myrkomplex i form av fuktäng, topogena kärr och ett soligent kärr. Hunneröds mosse är en våtmark med fuktäng, topogena kärr och sumpskog.

 

Värdefullt våtmarkskomplex med en högt värderad sumpskog vid Svaneholmssjön

 

Förutsättningar för bevarande:

Fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: minskad eller upphörd jordbruks/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar, vägdragningar.

Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner kan skada naturvärdena.

 

Områdets huvuddrag:

Moränbacklandskapet sydväst om Romeleåsen är ett av de mest välutvecklade landskapen med dödistopografi i landet. Backlandskapet är beläget över den s k Alnarpssänkan, en förkastningsdal i berggrunden, orienterad nordväst/sydostlig riktning. Förkastningsdalen uppvisar avlagringar med en komplex kvartär stratigrafi från bl.a. äldre istider. Vid Stenberget på Romeleåsen finns Sveriges mest intressanta lokal med sediment från tidigare istid och värmeperiod (Eem). I det säreget småkuperade landskapet finns platåleror, som är unika för landet, och tappningsdalar från små isdämda sjöar. Torvhålor och småsjöar är spår efter kvardröjande dödisrester. Backlandskapets geologiska bildningshistoria är en av de mest komplicerade i landet och är endast delvis känd. Gränsen mellan baltisk morän och nordostmorän påträffas i området.

 

I området finns rika typer av lövskog, torr- och fuktängar, rik- och fattigkärr. Omväxlande expositionsförhållanden ger upphov till stor vegetationsvariation. Sydligaste förekomsten av flera fattigmarksväxter. Landskap av mellaneuropeisk typ. Mycket rik fauna. Viltrikt område, med bl a kronhjort och dovhjort. Rik häckfågelfauna, bl.a. glada, svarttärna, grågås, kungsörn, pungmes och sommargylling. Huvudsakligt utbredningsområde i landet för ätlig groda. Lövgroda förekommer i området.

 

Sjöarna i östra delen är limnologiskt intressanta.

 

De representativa odlingslandskapen, Hyby backar, Häckeberga och Börringesjön, är exempel på odlingskontinuitet, småskalighet och bebyggelsekontinuitet i backlandskap. Naturbetesmarkerna som utgörs av buskrik utmark, annan öppen utmark, öppen hagmark, björkhage och annan träd- och buskbärande hage förekommer vid Dörröds fälad, Risen, Häckeberga, Gödelövs fälad och Hyby backar. Några vegetationstyper i dessa lokaler är fårsvingeltorräng, rödvenhed, rödvenäng och tuvtåteläng. De art- och individrika växtsamhällena hyser arter som backsippa, backnejlika, backtimjan, backsmultron, knägräs, darrgräs, Sankt Pers nycklar och kattfot.

 

Fjällfotaljung är en av de få myrmarker i södra Skåne som inte påverkats av täktverksamhet. Dess nuvarande och historiska utveckling är växtekologiskt och geovetenskapligt intressant. Kring Svaneholmssjön ligger ett värdefullt våtmarkskomplex med en högt värderad sumpskog. Ett litet topogent kärr ligger intill.

 

Vid Sallerup-Kvarnby finns kalkbrott i istransporterade flak (skållor) av berggrunden (övre krita).

 

Hästhagen utgöres av en skogklädd, ca 25 m hög rygg i nordväst-sydostlig riktning. Ytan består av s k platålera medan sluttningszonerna oftas består av grövre sediment. På grund av det stora lerinslaget har en jordmånstyp av god näringsstatus och med rik vegetation utvecklats i området. Sluttningszonerna översilas i allmänhet av vatten som tillsammans med den bördiga jordmånen ger området goda växtförhållanden.

Området domineras av en från botanisk synpunkt värdefull ängsbokskog. Träden är övervägande av hög ålder (80-130 år) och med höga, raka stammar. Allmänt förkommande är också gamla vidkroniga träd av s k hagmarkstyp. Inom sluttningszonerna förekommer även inslag av andra ädla lövträd såsom alm, avenbok, ek och ask. En del mindre alkärr påträffas på de fuktigaste markerna.

 

Skoggårds ängar utgör ett värdefullt topogent kärr och bildar en värdefull mosaik med ädellövskog. Fjällfota ljung är ett högt värderat myrkomplex i form av fuktäng, topogena kärr och ett soligent kärr. Hunneröds mosse är en våtmark med fuktäng, topogena kärr och sumpskog.

 
Säkerställande:

•    Naturreservaten Humlarödshus fälad, Stenberget, Hästhagen, Risen, Dörröds fälad, Riddarhagen – Simontorp, Prästaskogen, Eksholm, Häckeberga-Skoggård, Häckeberga-Husarahagen och Häckeberga-Degebergahus och Norre Wång.

 

•    Landskapsbildsskydd enligt 19 § NVL i dess lydelse före 1975.

 

•    Ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt M6301, M8102, M8702, 63-1, 81-196/202/213(NR)/217(NR9) och i länsstyrelsens program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden I odlingslandskapet (objekt 63-1:1/14/17, 81-6/2:5/60).

 

•    Skoggårds ängar ligger inom naturreservatet (f d naturvårdsområde) Häckeberga.

 

•    Våtmakerna ingår i myrskyddsplan för Sverige.

 

•    Natura 2000-områden: Ugglarps mosse, Hunneröds mosse, Lemmeströtorp, Eksholm, Humlarödshus, Yddingen, Hästhagen, Häckeberga-Degebergahus, Häckeberga-Skoggård och Häckeberga-Husarahagen (SCI).

 

 

Riksintresse för naturvård

N 91, Måkläppen-Limhamnströskeln


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Naturvårdsverket 2000-02-07.

 

Värdeomdöme:

Ett sandvandringsområde utan motsvarighet i Sverige. Kämpinge – Stavstensudde har strandvall (Litorina) och Danienkalksten i dagen.

Området har större och mindre områden med ålgräs med artrik och varierande fauna. Viktigt produktionsområde för fisk och andra marina organismer med betydelse för många fågelarter och sälar. Området har stor art- och individrikedom av fåglar, bl a flera flyttfågelarter.

 

De representativa odlingslandskapen Foteviken och Knösen-Skanörs ljung har rik förekomst av strandängar och svarar för ett mycket rikt fågelliv. Skanörs ljung är en fukthed. Här finns flera representativa lokaler med naturbetesmark som utgörs främst av havsstrandäng men även öppen hagmark, björkhage och ljunghed. Här återfinns delvis art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som strandmalört och jordtistel. Lokalerna är Tygelsjö ängar, Gessie ängar, Hököpinge ängar, Eskilstorps ängar, Vellinge ängar, Lilla Hammarsnäs, Skanörs ljung, Höll och Bakdjupet.

 

Norra Flommen är ett värdefullt våtmarkskomplex som utgörs av en högt värderad strandäng.

 

Förutsättningar för bevarande:

Fortsatt jordbruk med åkerbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenvuxna naturbetesmarker.

 

Områdets värden kan påverkas negativt av minskad eller upphörd jordbruks/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar, vägdragningar.

 

Bevarandet av våtmarkerna värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar skogar på fastmarksholmar och i kantzoner kan skada naturvärdena.

 

Kustområdenas värden på land och i vattnet skadas av exploatering för bebyggelse och anläggningar, muddring, sprängning, rör- och ledningsdragning, materialutvinning, sjöfart, motordrivna farkoster, kylvatten, kemiska medel, rovplockning och rovfiske av växt- och djurarter, fiskodling och inplantering av för området främmande arter.

 

Utsjöområdenas värden kan skadas av sjöfart, dumpning, materialutvinning, rör och ledningsdragning, kemiska medel, förorenande utsläpp och trålfiske.

 

En väsentlig förändring av Limhamnströskelns utformning kommer att medföra en ändring i den hydrografiska-biologiska situationen för Öresund och Östersjön med svårbedömbara konsekvenser.

 

Områdets huvuddrag:

Riksobjektet omfattar även vattenområdet intill ett djup av 15 m.

De representativa odlingslandskapen, Foteviken och Knösen-Skanörs ljung, ligger på kustslätten och har rik förekomst av havsstrandängar samt ett mycket rikt fågelliv, med bl.a. häckand kärrsnäppa. Tygelsjö ängar, Gessie ängar, Hököpinge ängar, Eskilstorps ängar, Vellinge ängar, Lilla Hammarsnäs, Skanörs ljung, Höll och Bakdjupet är lokaler med naturbetesmark som främst utgörs av havsstrandäng men även öppen hagmark, björkhage och ljunghed. Vanliga vegetationstyper på de välhävdade strandängarna är revigt saltgrässtrandäng, salttågrödsvingeläng, strandmalörtsäng och fårsvingeltorräng. De delvis art- och individrika växtsamhällena hyser arter som strandmalört, smal käringtand, rödtoppa, jordtistel, bitterkrassing, saltmålla, blåsklöver, strandkål, dansk skörbjuggsört, sumpgentiana, klockgentiana, kustarun, martorn och marrisp. Vid Gessie ängar finns även en 0,7 ha stor äng (annan öppen äng) där slåtter förekommer.

 

Limhamnströskeln är den kanske viktigaste morfologiska formationen i Öresund. Detta med hänsyn till att "tröskeln" på ett helt avgörande sätt delar in Öresund i en nordlig djurgeografisk zon (av Kattegattursprung) och en sydlig zon med markant östersjöfauna. En väsentlig förändring av tröskelns utformning kommer att medföra en helt ny hydrografisk-biologisk situation för Öresund och omgivande vatten med de svårbedömbara konsekvenser detta medför.

 

Säkerställande:

•      Flommen naturreservat, Norra Ljunghusen naturreservat, naturreservatet Kämpinge strandbad, Lilla Hammars näs naturreservat, Eskilstorps ängar och holmar naturreservat, Ljungskogen och Ljunghusens strandbad naturreservat, Måkläppen naturreservat, Skanör-Höll naturreservat, Falsterbohalvöns havsområde, naturreservat och Skanör ljung naturreservat.

 

•      Landskapsbildsskydd enligt 19§ NVL i dess lydelse före 1975.

 

•      Ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt M3301, M3302, 80-3(NR), 33-3/8/12/28/33(NR)/35/36(NR)/37(NR) och i länsstyrelsens program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet (objekt 33-1/3).

 

•      Omfattas av HELCOME/EC-Nature arbetet.

 

•      Natura 2000-område: Vellinge ängar, Falsterbo skjutfält, Tygelsjö-Gessie och Falsterbohalvön (SCI). Falsterbo-Foteviken (SPA).

 

 

Riksintresse för Natura 2000-område

Limhamns kalkbrott


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Länsstyrelsen i augusti 2012.

 

Områdestyp:

Område av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet som inte har samband med annat Natura 2000-område.

 

Allmän beskrivning:

Ett stort kalkbrott, där brytningen numera upphört. Täktverksamheten har troligen pågått på platsen sedan förhistorisk tid. Vatten pumpas ur brottet Har tre platåer med vardera 20 meter höga lodräta branter. Vegetation påminner om kalkgynnade alvarsamhällen på torr mark, men det finns också fuktområden med kalkgynnade växtsamhällen.

 

Kvalitet:

Förekomst av kalkkrassing och reproduktionslokal för grönfläckig padda. Platsen är den enda fastlandslokalen för kalkkrassing i Sverige. En stor population av grönfläckig padda finns i vattensamlingarna i botten av kalkbrottet. Mycket artrik plats trots sitt isolerade läge. Är geologiskt intressant. Ett intressant fågelliv med bland annat kärrhök, tornfalk och mindre strandpipare finns.

 

 

Riksintresse för Natura 2000-område

Tygelsjö-Gessie


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Länsstyrelsen i augusti 2012.

 

Områdestyp:

Område av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet som inte har samband med annat Natura 2000-område.

 

Allmän beskrivning:

Ett öppet odlingslandskap som närmast kusten utgörs av betade strandängar och vassområden som bildar den nordliga avslutningen på en för landet unik naturtyp med strandängar längs Öresundskusten.

 

Kvalitet:

Natura 2000-området Tygelsjö-Gessie utgörs delvis av mycket artrika strandängar med lång hävdkontinuitet. Här växer bland annat blå iris, ormax, pipstäkra, marrips, strandnål och sumpgentiana. Fågellivet på strandängarna och ön Dynan är mycket rikt och området är betydelsefullt för såväl häckande som rastande fåglar. Det ingående havsområdet är grunt och produktivt och utnyttjas som livsmiljö av bland annat ål och yngel av plattfisk. Grundområdena med arealer som blottas vid lågvatten är av stor vikt som födosökområde och rastplats för vadarfåglar. Tygelsjö-Gessie ingår i ett större sammanhängande område med väl hävdade öppna strandmarker och utgör en viktig del i en spridningskorridor för bland annat groddjur bland annat för grönfläckig padda.

 

 

Riksintresse för Natura 2000-område

Falsterbo-Foteviken


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Länsstyrelsen i augusti 2012.

 

Områdestyp:

Särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet som inte har samband med annat Natura 2000-område.

 

Allmän beskrivning:

Falsterbo-Foteviken har en praktiskt taget orörd kustlinje med stora geomorfologiska värden. Falsterbo-Foteviken är också mycket viktig för friluftslivet. Falsterbo fågelstation med ringmärkning och omfattande övervakning av sträckande fåglar.

 

Kvalitet:

Falserbo-Fotevikens grunda havsområde med angränsande hävdade havsstrandängar är av internationell betydelse för rastande och häckande flyttfåglar och som övervintringsområde för sjöfågel. Området utgör häckningsområde för vadarfåglar likväl som för andra fågelarter knutna till hävdade strandbetesängar. Vadarfåglarna är beroende av långgrunda och ofta blottlagda bottnar där de hittar föda och kan rasta ostört. Tärnorna livnär sig på den rikliga förekomsten av småfisk och rastar tillsammans med andra sjöfåglar på de många blottlagda revlarna och större stenarna utspridda längs kusten. En rad sjöfåglar betar av eller letar annan föda i de täta sjögräsängarna och havsområdets musselrev ger området internationell likväl som internationell betydelse som övervintringsområde för flera arter av dykänder. Strandlandskapet med laguner och vassruggar ger gott skydd för häckande småfåglar och för övervintrande simänder. Rovfåglar rastar i området under flygningen och hittar bytesdjur i det öppna hävdade hedlandskapet.

 

 

Riksintresse för högexploaterad kust


Beskrivning av riksintresset

Avsikten med riksintresset finns att hämta i förarbetena till den tidigare naturresurslagen. Nedanstående beskrivning är en sammanfattning av riksintressets värden så som den presenteras av Länsstyrelsen i rapporten ”Skånes kustområden ett nationallandskap, 2001:35.

 

Uttryck för riksintresset:

Riksintresset bygger på att kustområdenas natursköna och kulturellt intressanta områden har ett särskilt stort värde för rekreation och turism för den breda allmänheten och att dessa värden ska skyddas mot exploatering som gör att de går förlorade. Det är framför allt större industriella anläggningar, täktverksamhet m m som utgör hot mot bevarandevärdena, liksom en exploatering som utestänger allmänheten från att utnyttja områden för strövande och bad etc.

 

Nyttjandet av marken och vattnet i kustzonen skall karakteriseras av långsiktig hushållning och ske på ett sätt som möjliggör att naturtyper, biotoper och naturligt förekommande arter kan bevaras i livskraftiga balanserade populationer samtidigt som möjligheten till rekreation och friluftsliv skapas i ett varierat landskap.

 

Ekologiskt har kustzonen speciella förutsättningar med en annan temperatur, vind- och saltpåverkan än inlandet. Detta resulterar i kustbundna vegetationstyper och arter. Kulturhistoriskt har de kustnära byarna haft en annan försörjningsbas vilket avspeglas i byggnadsskick och markanvändning. Sambandet, även det visuella, mellan kustzonens byar och kusten är viktig att beakta.

 

 

Riksintresse för väg

E 6, Trelleborg-Göteborg-Svinesund


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26..

 

Funktionsbeskrivning:

TEN-T stomnät, Funktionellt prioriterat vägnät för godstransporter, Funktionellt prioriterat vägnät för långväga personresor, Rekommenderad färdväg för farligt gods, Vägar som binder samman anläggningar av riksintresse, Led i storstad.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för väg

Anslutning till Malmö hamn och Malmö kombiterminal (Malmö godsbangård)


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

TEN-T stomnät, Vägar som binder samman anläggningar av riksintresse, Funktionellt prioriterat vägnät för godstransporter, Rekommenderad färdväg för farligt gods

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för väg

E 20, Öresundsbron-Malmö-Göteborg-Örebro-Stockholm


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

TEN-T stomnät, Funktionellt prioriterat vägnät för godstransporter, Funktionellt prioriterat vägnät för långväga personresor, Rekommenderad färdväg för farligt gods, Vägar som binder samman anläggningar av riksintresse.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för väg

E 22, Trelleborg-Kalmar-Norrköping


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

TEN-T övergripande nät, Funktionellt prioriterat vägnät för godstransporter, Funktionellt prioriterat vägnät för långväga personresor, Rekommenderad färdväg för farligt gods.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för väg

E 65, Malmö-Ystad hamn


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

TEN-T övergripande nät, Vägar som binder samman anläggningar av riksintresse, Funktionellt prioriterat vägnät för godstransporter, Funktionellt prioriterat vägnät för långväga personresor, Rekommenderad färdväg för farligt gods.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för järnväg

Malmö gods- och rangerbangård


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

Anläggning för tjänst: godsbangård, kombiterminal, rangerbangård, depå

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för järnväg

Station utmed järnväg av riksintresse


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

Alla stationer med resandeutbyte, belägna vid utpekade banor av riksintresse, är av riksintresse. I Malmö kommun innefattar detta Malmö centralstation, Station Triangeln, Hyllie station, Svågertorp station, Malmö Persborg, Östervärn och Oxie station

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för järnväg

Södra stambanan


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

TEN-T stomnät, Järnväg som trafikeras av godstrafik, Järnväg som trafikeras av långväga persontrafik, Station utmed järnväg av riksintresse.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för järnväg

Godsstråket genom Skåne


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

TEN-T stomnät, Järnväg som trafikeras av godstrafik, Järnväg som binder samman anläggningar av riksintresse.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för järnväg

Ystadbanan


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

TEN-T övergripande nät, Järnväg som trafikeras av godstrafik, Järnväg som trafikeras av långväga persontrafik, Station utmed bana av riksintresse, Järnväg som binder samman anläggningar av riksintresse.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för järnväg

Öresundsbanan


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

TEN-T stomnät, Järnväg som trafikeras av godstrafik, Järnväg som trafikeras av långväga persontrafik.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för civil luftfart

Malmö-Sturup flygplats


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26. .

 

Följande är hämtat från Trafikverkets riksintresseprecisering för Malmö flygplats från 2013-06-27:

Även långt ifrån flygplatsen kan höga byggnadsverk påverka flygoperationerna. När ett flygplan ska starta eller landa på en instrumentflygplats måste det följa på förhand fastställda procedurer. Även om procedurområdena inte har status som ett influensområde för riksintresset är det viktigt att beakta dessa områden i samband med planarbeten. Uppförande av höga byggnader, eller andra hinder inom dessa ytor som kan påverka flygprocedurer till och från flygplatsen, vilket i sin tur kan försvåra eller omöjliggöra flygning och därmed utnyttjandet av flygplatsen. I huvudsak är det kommunikations- och navigeringstekniska signaler som kan påverkas. Malmö stad berörs i detta sammanhang av det så kallade MSA-påverkande skyddsområdet (Minimum, Sector Altitude). Skyddsområdet avser den yta inom 60 km kring flygplatsen där flygplanen påbörjar den sista delen av inflygningen. Alla nya hinder i form av byggnadsobjekt oavsett typ och som är högre än 20 meter över mark- eller vattenytan skall remitteras till LFV och berörd flygplats. Det kan gälla master, torn, vindkraft, pyloner, skyltar, konstverk, byggnader et cetera. Detta gäller oavsett position på svenskt territorium och territorialvatten. Befinner sig objektet till havs eller i insjö skall även Kustbevakningen i Karlskrona remitteras.

 

CNS-utrustning (utrustning för kommunikation, navigation och övervakning) finns dels på och invid flygplatser men även ute i terrängen runt om i Sverige. Dessa anläggningar är skyddsobjekt enlig lag och de får inte avbildas på kartor, fotografier eller liknande. De omges av olika stora skyddsområden beroende på typ av utrustning. Inte heller skyddsområdena får avbildas i kommunala planer eller på kartor.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för farleder

Farled 7, Helsingör-Drogden


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

Sjötrafikstråk.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för farleder

Farled 202, Malmö redd-Lillgrund (Flintrännan)


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

Allmän farled.

 

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

Riksintresse för farleder

Farled 205, Lillgrund-Blenheim (Vid Falsterborev)


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

Allmän farled.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för farleder

Farled 231, Malmö redd-Oljehamnen


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26

 

Funktionsbeskrivning:

Allmän farled. Ingår i TEN-T A (Trans European Network). Farledsklass 1 (prioriterade sjövägar utpekade som Säkra sjövägar ledande till allmänna hamnar). Farleden har en skyddad höjd på 75 meter och ett skyddat djup på 16 meter.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för farleder

Farled 232, Malmö redd-Frihamnen


Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26.

 

Funktionsbeskrivning:

Allmän farled. Ingår i TEN-T A (Trans European Network). Farledsklass 1 (prioriterade sjövägar utpekade som Säkra sjövägar ledande till allmänna hamnar). Farleden har en skyddad höjd på 75 meter och ett skyddat djup på 11 meter.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

 

 

Riksintresse för Malmö hamn

Beskrivning av riksintresset

Funktionsbeskrivningen antogs av Trafikverket 2022-09-26

 

Funktionsbeskrivning:

TEN-T hamn, Allmän hamn, Anläggning för tjänst.

Följande är hämtat från Trafikverkets riksintresseprecisering för Malmö hamn 2011:16:

De hamndelar som pekas ut som riksintresse, befintliga såväl som utvecklingsområden, bedöms tillgodose hamnens funktion på lång sikt.

Följande kriterier har varit utgångspunkt vid bedömningen i frågan om Malmö hamn som riksintresse:

En hamndel behöver bara uppfylla ett av kriterierna för att den ska kunna pekas ut som hamndel av riksintresse.

I riksintresseanspråket för hamnen ingår inte bara mark och vattenytor för hamnverksamhet, det ingår även erforderliga tillfarter i form av järnvägar och vägar, såväl befintliga som planerade. Det ingår även ytor för framtida utvidgning av hamnens verksamhet och ett område för tågbildning.

Riksintresset är inte statiskt utan omprövas när förutsättningarna för hamnverksamheten ändras. Om en viss hamnverksamhet kan omlokaliseras på ett godtagbart sätt kan riksintresset för den hamnfunktionens utbredning komma att omprövas.

Om en åtgärd kan påverka ett riksintresseområdes användbarhet negativt, saknar det betydelse om åtgärden vidtas inom riksintresseområdets avgränsning eller utanför. Influensområdet bestäms dels av hamnens fysiska utbredning, inklusive utbyggnadsområden, dels av de restriktioner som beror på de miljöstörningar, såsom buller och luftföroreningar, hamnverksamheten ger upphov till. Därutöver ska de risk- och säkerhetsaspekter som är kopplade till hamnverksamheten beaktas. Möjligheterna att transportera farligt gods till och från hamnen ska beaktas.

Se Trafikverkets tydliggörande av funktionsbeskrivningarna.

Riksintresse för yrkesfisket

Havsområde 50, Höllviken djup<3meter


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Fiskeriverket, nuvarande Havs och vattenmyndigheten, 2006.

 

Motivering:

Rekryteringsområde för ål och flatfisk.

 

 

Riksintresse för yrkesfisket

Havsområde 51, Lillgrund


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Fiskeriverket, nuvarande Havs och vattenmyndigheten, 2006.

 

Motivering:

Fångstområde av torsk.

 

 

Riksintresse för yrkesfisket

Havsområde 52, Utposten, Kroken


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Fiskeriverket, nuvarande Havs och vattenmyndigheten, 2006.

 

Motivering:

Fångstområde av torsk.

 

 

Riksintresse för yrkesfisket

Limhamns fiskehamn


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten antogs av Fiskeriverket, nuvarande Havs och vattenmyndigheten, 2006.

 

Motivering:

Fiskehamn med tillräckligt landad kvantitet och landningsvärde för riksintresseklassificering.

 

 

Riksintresse för energiproduktion och energidistribution

Öresundsverket


Beskrivning av riksintresset

Riksintresset antogs av Energimyndigheten i april 2019.

 

Motivering:

Malmö hamn utgörs av ett mark- och vattenområde som möjliggör stor energi- och effekttillförsel, har ett strategiskt läge för energiomvandling och har stor betydelse för försörjningstryggheten. Områdets strategiska läge och tillgång till infrastruktur möjliggör också för en balans och reglerkraft till systemet. Området uppfyller därmed samtliga ska-krav och två av bör-kraven enligt de kriterier som Energimyndigheten har tagit fram för urval av riksintressen för energiproduktion och energidistribution.

 

 

Riksintresse för totalförsvaret


Beskrivning av riksintresset

Värdetexten är från försvarsmaktens yttrande på Översiktsplanen 2017 samt från försvarsmaktens rapport ”Riksintressen för totalförsvarets militära del i Skåne län 2019”.

 

Motivering:

Riksdagen har i den försvarspolitiska inriktningen för perioden 2016-2020, Prop.2014/15:109 beslutat att en sammanhängande planering för totalförsvaret ska återupptas. Beslutet medför att totalförsvarsplaneringen behöver beaktas i samhällsplaneringen. Försvarsmakten är beroende av att samhället är robust och uthålligt. Totalförsvaret består av en militär respektive en civil del. Det civila försvaret är i grunden hela samhällets inneboende robusthet, motståndskraft och förmåga att hantera hot, kriser och höjd beredskap. Varje myndighet, kommun och landsting ska i sin verksamhet beakta totalförsvarets krav i enlighet med Lag om totalförsvar och höjd beredskap (SFS 1992:1403). Det civila försvaret består av den verksamhet som ansvariga aktörer inklusive det privata näringslivet genomför för att samhället ska kunna hantera situationer inför och vid en eventuell höjd beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) företräder det civila försvaret på central nivå.

 

Försvarsmakten har inventerat och analyserat hamnar som myndigheten kan komma att ha ett behov av för totalförsvarets militära del. Klagshamnsuddens nordliga hamnbassäng är en sådan hamn. Anläggningar och verksamheter som uppförs i anslutning till hamnen kan påverka Försvarsmaktens möjlighet att använda den för sin verksamhet. Det som främst utgör risk för påtaglig skada är hinder och fasta anläggningar som begränsar fartygsrörelser och möjligheten att åstadkomma en funktionell basverksamhet, förändringar av infrastrukturen på land, begränsningar i form av områdesskydd som förändrar möjligheten att använda hamnen, tekniska anläggningar med störningar som påverkar sambands- och bevakningssystem, samt förändringar eller avveckling av hela eller delar av hamnen. Även enstaka åtgärder kan utgöra påtaglig skada genom lovbeslut eller miljötillstånd, som kan få prejudicerande verkan.

 

 

Riksintresse för värdefulla ämnen och material

M 1, Kvarnby


Beskrivning av riksintresset

Värdetexen antogs av Sveriges geologiska undersökning (SGU) 2000-08-02.

 

Kvalitet:

Kalksten för användning som filler.

 

Motivering:

För att få ett bra planeringsunderlag som innebär ett hänsynstagande på lång sikt till olika intressen d v s grundtankarna bakom miljöbalken, erfordras att kritfyndigheten vid Husie erhåller ett långsiktigt (50-100 år) effektivt planskydd. Avsikten med detta är att ett framtida återupptagande av fyndighetens bearbetning skall vara möjlig.